Bitcoin är en kryptovaluta som lanserades år 2009 och genomgick en spekulationsbubbla kring årsskiftet 2017/2018.
Bitcoin är inte en valuta som regleras av någon centralbank, utan systemet byggeri stället på P2P-teknik.
I takt med att bitcoin har blivit mer välkänt har fler och fler företag börjat acceptera betalningar i bitcoin. Det går till exempel att betala med bitcoins hos Expedia, Microsoft, Dell, Zynga, Overstock.com, Foolder, OK Cupid och Virgin Galactic. Bitcoins används också som betalningsmedel mellan privatpersoner, till exempel efter att en affär har gjorts upp på en köp- och säljsajt online.
Exempel på svenska företag som accepterar betalningar i bitcoins:
- Webbhallen (både i onlinebutiken och i de fysiska butikerna)
- Taxi Nord i Slite på Gotland
- Getgårdsmejeriet Gide Get i Trenhörningssjö utanför Örnsköldsvik
- Frisören Christers Hårvård i köpcentrumet Kompassen i Göteborg
- Caféet Bar Foxx i Vasastan, Göteborg
- Gatuköket Jonsborgs Grill på Avenyn i Göteborg
Bakgrund
År 2008 publicerades ett dokument online av pseudonymen Satoshi Nakamoto, med instruktioner för hur en kryptovaluta skulle kunna skapas med hjälp av P2P-teknik. I januari följande år lanserades nätverket och mjukvaran (med öppen källkod) för kryptovalutan. Namnet på kryptovalutan var Bitcoin.
| Valutaenheter | 1 millibitcoin (10−3) är en tusendels bitcoin. Förkortas mBTC |
| 1 microbitcoin (10−6) är en miljondels bitcoin. Förkortas μBTC | |
| 1 satoshi (10−8) är en hundramiljondels bitcoin. |
Grundläggande koncept
Blockkedjan (block chain)
Blockkedjan kan liknas vid en gemensam loggbok för de transaktioner som sker i det nätverk som knyter ihop användandet av bitcoins. Denna loggbok är inte centraliserad utan varje nod i nätverket innehåller en kopia av datan.
Varje gång det görs en transaktion med bitcoins skapas ett nytt block som läggs till i blockkedjan (det ankras i det föregående blocket). I det nya blocket ligger en kryptografisk hash-summa som räknats fram baserat på information i det föregående blocket. Hash-summa är ett heltal som fås fram genom att en viss algoritm används för att omvandla information till ett heltal.
Hashing
- Systemet för bitcoin använder sig av hash-algoritmen SHA-256. Detta är en kryptografisk algoritm.
- Vid hashing används en algoritm för att omvandla data till ett heltal (hash-summan).
- Så länge samma data och samma algoritm används blir hash-summan alltid den samma.
- Om algoritmen är avancerad är det svårt att utifrån hash-summan försöka räkna fram vilken data som ligger bakom den.
Att köpa och sälja bitcoins
Om du vill köpa och sälja bitcoins online finns det idag många olika marknadsplatser att välja mellan. Om du någonsin har använt en automatiserad sajt där man kan handla med värdepapper (t ex aktier) kommer du att känna igen det grundläggande konceptet. En mjukvara används för att sekundsnabbt matcha ihop säljbud med köpbud, så att affärer kan genomföras på ett effektivt vis.
Viktigt att veta är att under de år som bitcoin har existerat som valuta så är det många marknadsplaster som hunnit komma och gå, och vissa har stängts igen med buller och brak när det visat sig att de ägnat sig åt förskingringar eller att de inte kunnat stå emot intrång. Det finns också exempel på marknadsplatser som beslagtagits av rättsvårdande myndigheter. Att ha en massa bitcoins sittande i ett konto hos en marknadsplats kan alltså vara riskfyllt. Det finns definitivt inte någon statlig bankgaranti eller liknande som kommer ingripa och ge dig dina pengar tillbaka om marknadsplatsen kapsejsar. Många bitcoinhandlare har därför bara en liten del av sina bitcoin sittandes i konton hos marknadsplatser; resten förvarar de på säkrare vis.